Index | Föreningen | Emmes | Vandringsleder | Artiklar | Arkiv | Bli medlem | Sök | Logga in

Häggums hembygdsförening firar den 13 november 2004 50-årsjubileum. Femtio år kan tyckas vara en kort tid men i vår hembygd Häggum har på dessa år skett en stor omdaning.

Största förändringen var AB Atomenergis byggande av Ranstadsverket i början av 60-talet och som nu är ett avslutat kapitel och marker och industriområde åtgärdats i ett omfattande återställningsarbete. Många gårdar försvann då och jordbrukets rationalisering har gått vidare och idag finns finns endast tre jordbruk där brukarna inte har annat arbete eller pension.
Efter år av befolkningsminskning har invånarantalet ökat och föryngrats under senare år. Två affärer har försvunnit liksom skolorna, bastun, kvarnen, sågen och smedjan. Tillkommit har grävmaskins-firma, bilverkstad, elinstallation och småföretag vid Ranstad Industricentrum. Går vi några år före föreningens bildande fanns poststation och Häggum var egen kommun.

Det var vid sista kommunalstämman som en kontaktnämnd valdes och som bl.a. ledde till att hembygdsföreningen bildades.

Förberedelser

"Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med sockenbor inom Häggums socken inför kontaktnämnden vald å Häggums kommuns sista kommunalstämma den 27 dec. 1951. Sammanträdet hållet efter kyrkostämman i Folkskolan den 28 dec. 1953.

§ 1
Att justera dagens protokoll valdes Erik Thorell, Backgården och Karl Kindbom, Torsborg

§ 2
Av intresserade personer inom Häggum hade framkommit förslag om undersökning av möjligheten att söka bevara det gamla sockenmagasinet beläget å Prästbolets mark.

Diskuterades frågan och ansåg de närvarande att som detsamma förmodligen är socknens äldsta byggnad vore det synnerligen önskvärt om det kunde bevaras åt eftervärlden och beslutade mötet att en kommitté på 4 personer skulle utses för utredande av äganderätten till detsamma samt för övrigt de åtgärder som lämpligen bör vidtas för det gamla sockenmagasinets bevarande.

§ 3
Likaså beslutade sammanträdet att uppdra åt den föreslagna kommittén att även utreda frågan om förvärv av Emma Jonssons stuga Blommelund så att densamma kunde bevaras åt eftervärlden.

§ 4
Till utredningskommitté för ovannämnda ärende utsågs enhälligt Hrr. Kurt Ståhl, Smedbacken, Nils Forsman, Rosenlund, Eskil Larsson, Tovatorp och Erik Jonsson, Skattegården med Kurt Ståhl som sammankallande.

Justerat
Erik Thorell
Karl Kindbom
Som ovan
Evald Johansson
Sammanträdets ordf."

Bildandet

Den 28 april 1954 anordnades ett offentligt möte i Häggums Folkskola. Då beslutades att bilda en hembygdsförening och namnet skulle vara Häggums Hembygds- och Fornminnesförening. En votering förekom redan vid första mötet då stadga skulle antas gällande vem som skulle överta eventuell egendom vid föreningens upplösning. Beslutet blev att denna skulle övergå till kommunen medan motförslaget var att församlingen skulle överta eventuell egendom.

Den första styrelsen fick följande sammansättning: Kurt Ståhl ordf. Anders Siljedahl sekr. Erik Jonsson kassör, Rune Kindbom, Nils Forsman och Eskil Larsson. Medlemsavgiften fastställdes till 2:- kr.

Förutom kaffeservering och förhandlingar så hölls anförande av ombudsman Sigvard Östäng RLF Skara om "Fäboliv i Hälsingland" och filmen "Delsbostintan berättar" visades.

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet stod främst bland det som borde åtgärdas enligt det inledningsvis citerade protokollet. Under många år var detta också återkommande i beslut och årsberättelser.

Vid första sammanträdet efter bildandet gjordes en framställning till församlingen om att äganderättsfrågorna borde utredas. Likaså ansåg styrelsen att församlingen borde överta parken. Årsmötet 1955 ansåg detta vara intressantast i den fortsatta verksamheten.

Underhålls- och planeringsarbeten diskuterades vid möten de följande åren och fram till 1961. Därefter finns inga anteckningar om sockenmagasinet och parken eftersom församlingen övertar ansvaret och på ett förtjänstfullt sätt vårdar en värdefull del av den gamla socknen. Vissa inventarier finns placerade i sockenmagasinet en upplåtelse som föreningen är tacksam för.

Emmes stûva

Även "Emmes stûva" stod främst bland det som borde bevaras. Till styrelsemötet den 31.10. 1957 hade föreningen fått erbjudande från Skultorps kommuns socialnämnd att köpa huset för 200:- kr. Styrelsen beslutade tacksamt anta detta erbjudande och beloppet skulle betalas innevarande år. Kollekt skulle tas upp vid hembygdsafton den 6 nov. i skolan. Kollekten inbringade 40,57 kr. enligt kassaboken.

Beslut om rödfärgning och murningsarbeten togs på styrelsen i maj 1959 och mer om underhåll och dess utförande ges i citat ur årsberättelsen nedan. Om uthuset skulle rivas eller taket förbättras diskuterades 1961. Beslutet blev att taket skulle läggas om.

Årsmötet 1970 beslöt enhälligt att som gåva av syskonen Forsman mottaga tomten under villkor att föreningen bekostar avstyckningen. Kostnaden för avstyckningen blev 1.140,40 kr. Vid årsmötet 1973 kunde styrelsen meddela att föreningen fått lagfart på tomten. Därmed var det som nu är vår hembygdsgård en komplett enhet med tomt, ryggåsstuga, ladugård och uthus.

Frågan om att täcka om taket på ladugården inleddes 1977 med besiktning av husen. Kommande vinter var dock vassen på Hornborgasjön för dålig och den första vasskörden togs vintern 1978/79. Den gången fick vi ihop hälften av de 50 tjog kärvar som behövdes. Det skulle sedan dröja ända till vintern 1983/84 innan resterande vass hämtades från Hornborgasjön. Taket på ladugården täcktes om i maj 1984 av Bertil Carlsson, Vartofta. Han har förmedlat oss kunskap som få idag besitter.

Eftersom vassen räckte till mer än ladugården beslutades i juli 1984 att också stûva skulle få vasstäckt tak. Under juli och aug. revs det gamla tegel- och halmtaket av nytt undertak lades på och i sept. täcktes detta med vass och torv som mörn. Kostnaderna för 1984 års arbete uppgick till cirka 10.000:- kr.

1985 vandringen som föreningen fått från Granqvists gjordes i ordning vid ladugården.

1986 uppsättning av flaggstång.

1987 vedboden gjordes om till skomakarverkstad som nu inrymmer den skomakeriutrustning som föreningen fick efter Evert Jonsson som tillhört Frans Skatt.

1991 brunnsvågt sattes upp på brunnen som ligger på Lundells mark som vi nu får disponera.

1992 hela eken tas ner och blir virke till bl.a mjölkbord och brygga till vandringen, nya portstolpar och port till trädgården.

1993 ger årsmötet styrelsen i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att renovera golv och spismur i stûva. När golvet revs upp i rummet visade det sig att även timmerstockarna var uppruttna. På grund av den rådande arbetsmarknaden med stor arbetslöshet erbjuder länsarbetsnämnden ALU arbete för ideella föreningar varför två byggnadsarbetare var sysselsatta under hösten.

1994 det omfattande arbetet med underhåll av ryggåsstugan fortsatte med 15 arbetstillfällen under året. Murstocken har satts istånd, ny bjälklag är på plats och väggarna i rummet har fått ny beklädnad.

1995 nya golv har lagts in , nya och begagnade listverk har satts upp, spisarna har setts över, Rolf Larsson har målat invändigt och Gunnel Johansson utvändigt och en grupp damer har tapetserat rummet. Totalt har renoveringen kostat 22.100 kronor. Återinvigning skedde med sillsexa den 5 augusti 1995.

1996 nocken på ladugårdstaket "mörnades" och elektrisk stolpe och sträva av ek från första elledningen i Häggum sattes upp.

1998 ny ytterdörr till stugan tillverkad av Henry Ohlsson.

1999 underhåll av stängsel, målning av ladugård och uthus, ny flaggstång.

2000 byte av vindskivor på stugan.

2001 upprustning av stängsel, diverse målning och ny mörning och nya poll till ladugårdstaket.

2002 under hösten konstaterades hussvampangrepp på två ställen i uthuset vid Emmes. Anticimex konstaterade att det var äkta hussvamp som måste saneras bort och har sedan följt saneringsarbetet, gett anvisningar och lämnat förslag till åtgärder. Saneringen har bestått i att angripet trä har eldats upp på platsen samt angripen jord och betong har tagits bort. Dessutom har dränering lagts ned både runt ryggåsstugan och uthuset för att minska fukten i jorden.
Återuppbyggnaden har bestått i att lyfta huset och gjuta en betongplatta över torpargrunden på en bädd av singel. Båda gavlarna på huset är nya och dasset är helt nybyggt.
Uthuset har fått en bättre funktion efter renoveringen. Skomakarverkstaden är åter på plats men därutöver har vi fått mer golvutrymme eftersom källaren är borta och den ytan som frigjorts kommer att användas för att ställa ut olika föremål som vi har i vår ägo.
Totalt har material och konsult kostat cirka 15.000 kronor och 500 ideella arbetstimmar har utförts. Arbetet med renoveringen avslutades lagom till hemvändardagarna i augusti 2003.

Ett oskrivet blad

I Riksförbundets för Hembygdsvårds tidskrift "Bygd och Natur" har Gunnar Arnborg skrivit att "Ett oskrivet blad är inte mycket värt, men antecknar man där några rader om vår egen historia får för de flesta papperet ett oersättligt värde bara efter några år". Därför citerar vi ur årsberättelsen för 1959 följande som beskriver en arbetsvecka utförd av engagerade hembygdsvårdare i vår förening.

"Från tisdagen den 2 t.o.m. lördagen den 6 juni då Häggums kyrkklockor ringde in helgen hade det arbetats med en aktivitet från medlemmarnas sida som resultera i att nu står våra byggnader från gången tid i välvårdat skick. Vår klenod "Emma Jonssons stuga" fick ny murning med en gammal hallskorsten hämtad delvis från Hansagården delvis från Källeberg. Vidare brädfodrades den och står nu nymålad. Den är vacker i sin omgivning och med tankens hjälp en länk mellan nuet och svunnen tid. Samtidigt plockades allt tegel om med dithörande arbete på "Sockenmagasinet" vilket då fick rappat stenfoten med fin vit kalkfärg utanpå, nymålat även det tillfredsställande och snyggt i sin omgivning. Enligt gamla protokoll har om denna byggnad varit stridigheter, men nu gick det hela i fridens och gemytets tecken. För firandet av Svenska Flaggans dag snyggades land, gräsmatta upp och gången fick grus vilket även räckte till grusgolv i bottenplan. Arbetskostnad och material vid Blommedalen och magasinet blev tillhopa 383:- kr."

Flaggans dag / Nationaldagen

Hemvärnet firade 1954 första gången svenska flaggans dag i Häggum med tal och medverkan av musikkåren vid P4, uppmarsch till kyrkan och andakt.

När styrelsen sammanträdde i maj 1955 beslutades att firandet skulle ske i föreningens regi. Högtidligheten skulle förläggas till gamla prästgårdsparken och med avslutning i kyrkan. Ett fosterländskt tal skulle hållas av lantbr. Carl Lindèn, Nolheden. Vidare skulle kollekt upptas till insamlingen "Sverige hjälper". För denna hålls tal av Anders Siljedahl, Häggum. Vid aftonbön i kyrkan skulle vi anhålla om kyrkoherde Melins hjälp och biträde. Kyrkokören hade lovat medverka med sång såväl i parken som i kyrkan. Kaffe och läskedrycker skulle serveras till ett pris av 1:- kr.

Med detta utförliga plock ur protokollet visas hur grunden lades till en fin tradition i Häggum. Programmet har under åren inte genomgått några större förändringar. Hemvärnet återkom 1958 och firandet samarrangerades fram till början av 1970- talet. Häggums UV-kår har senare kommit att delta i firandet och fanvakten i kyrkan. De senaste åren har folkdansuppvisning av olika folkdanslag varit ett stående inslag i firandet. 2004 i samband med 50 årsjubileet medverkade Hemvärnets Musikkår med ett storstilat musikprogram.

Följande talare har medverkat (tyvärr saknas dokumentation om talare för några år):

1956  Helmer Karlsson, Värsås   1957   Bertil Edvinsson, Floby   1958   Nils Engmyr, Skövde
1959 Hildur Säll, Våmb 1960 Ruben Melin, Sjogerstad 1961 C-A Arvidsson, Skövde
1963 Bengt Larsson, Sjogerstad 1964 Olof Nilsson, Sjogerstad 1965 Anders Siljedahl, Häggum
1966 Thord L:son Tannerheim, Skövde 1967 Ruben Melin Skultorp 1968 L G Hellberg, Skultorp
1972 Josef Thunerstedt 1973 Gösta Karlsson, Karleby 1974 Bengt Larsson, Berg
1975 Bengt Kindbom, Häggum 1976 Torsten Smith, Skara 1977 Bengt Börjesson, Falköping
1978 Karl Leuchovius, Värsås 1979 Barbro Jespersson, Tidaholm 1980 Oskar Björklund, Sjogerstad
1981 Berit Hange Persson, Lugnås 1982 Britta Arpe, Skövde 1983 Sven-Axel Hallbäck, Varnhem
1984 Maria Campbell, Skövde 1985 Ragnwald Reinsjö, Varnhem 1986 professor Hannes Ahlvén och författaren Sven Anér
1987 Anders Siljedahl, Häggum 1988 Birgit Ajneståhl, Lidköping 1989 Christina Åbom, Sjogerstad
1990 Bertil Kamph, Skövde 1991 Hans-Gunnar Carlsson, Skövde 1992 Eva Åsbrink, Skara
1993 Per-Åke Larsson, Frösve 1994 Rolf Green, Falköping 1995 Birgitta Nyman, Stenstorp
1996 Bo Malmquist, Skultorp 1997 Birgitta Carlsson, Edåsa 1998 F.ärkebiskop Gunnar Weman
1999 Ulla Olander, Skövde 2000 Anders Flanking, Skövde 2001 Christina von Brömsen
2002 Erland Johnsson, Skövde 2003 Inger Widhja 2004 Överste Anders Lindberg, Skövde


Från många håll har omvittnats på vilket värdigt sätt föreningen firat nationaldagen och därmed påmint om det värde som ett fritt land och fred representerar. Ett stort tack måste riktas till dem som under årens lopp medverkat vid genomförandet och de som ständigt återkommit som deltagare och utgjort grunden för att traditionen förts vidare.

Friluftsgudstjänster

En av sommarens friluftsgudstjänster har Häggums församling sen 1960-talet hållit i trädgården vid Emmes stûva. Sedan drygt tio år tillbaka håller även Häggums Missionsförsamling en friluftsgudstjänst i pingst vid Emmes. Vädret har endast vid ett fåtal gånger satt stopp för gudstjänstfirandet ute så gudstjänsterna vid Emmes har nu blivit en väl förankrad tradition.

Resor

Åren 1956 till 1961 anordnades ett antal resor som var mycket uppskattade. Resmålen var följande: Tiveden, Kinnekulle/Kålland, Ulricehamn/Åsunden, Dalsland, Rottneros/Värmland och Tjörnbroarna. 1963 beslutades att utreda en eventuell resa tillsammans med RLF. Någon sådan kom dock inte att genomföras.

Torpinventering

En studiecirkel om gamla boplatser och torp genomfördes 1978 med cirka tio deltagare. Ett omfattande dokumentationsmaterial finns och utmärkning har skett av boplatser och andra platser av intresse som fått koordinaten angiven vilket underlättar för de som vill söka. Vid ett årsmöte beslutades att anordna en torpvandring "för att så många som möjligt skall få tillfälle att komma med och se hur våra förfäder bott en gång i tiden". En lördag i slutet av maj ansågs lämplig (helst en vacker sådan).
För att ge många denna möjlighet inte bara vid anordnandet av torpvandringar utan också enskilt har en led märkts ut från Källeberg och upp på Billingen. Denna led passerar elva gamla boplatser. Leden är också väl dokumenterad i en särskild skrift. Vandringsleden invigdes den 17 maj 1987 och sedan dess har många gått den inte bara Häggumsbor utan också skolklasser och grupper utifrån. Genom ett extra anslag från Skövde kommun kunde under 2003 de sista 25 märkningar av gamla boplatser sättas upp.

Kultur- och naturleden Häggums by-Döves-Lôttes

Under 2002 och 2003 har den gamla vägen mellan Döves och Lôttes röjts och märkts ut. Den invigdes den 3 augusti 2003 i samband med hemvändardagarna. Häggum har nu fått en sammanhängande vandringsled från byn via Källeberg-Döves-Lôttes-Svaneberg- Smedbacken och åter till byn på 8,2 km. Den beskrivning som har tagits fram omfattar ett 80-tal före detta och befintliga boplatser samt övriga natur och kulturförhållanden. Föreningen har fått tillstånd från N.Kyrketorps kyrkliga samfällighet att sätta en skylt på kyrkstallet där beskrivningen kan hämtas i gamla brandreskapsboden för den som vandrar på egen hand.

"Böndernas Hus"

Inom Häggums socken fanns under 1900-talet ett antal "föreningar" för att anskaffa gemensamma maskiner till jordbruket. Utgångspunkten var både ekonomisk och praktisk för det gällde maskiner som inte användes i större utsträckning och därför kunde gå runt bland en grupp gårdar. Exempel på sådana maskiner var tröskverk, kapsåg, vedhuggare, potatisupptagare m.m.
Ett sådant exempel är ett långhalmsverk som ägdes av Erik Thorell Backgården, Samuel Levander Gröneberg, Georg Sträng Pukabo, Napoleon Sträng Lars-Larsgården, Evald Johansson Pukabo, Fritz Alm Allmänningen, Bertil Wilhelmsson Toragården och Nils Johansson Bäckagården. Tröskverket är tillverkat av Simeon Jansson Igelstorp. Det är transportabelt och så brett att nekerna matades ned med långsidan. Halmen bands sedan till nya kärvar för förvaring och hantering. Tröskverket användes senast i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.
Tröskverket är stort och omfångsrikt varför det behövdes en plats att ställa det på när det inte användes och därför byggdes ett särskilt hus 1946. Detta placerades vid äldsta vägen mot Stenstorp i gränsen mellan Håkan-Uddsgården och Höberg i dag på mark som ägs av Gunvall Levander.
Namnet har skapats av Sven Jonssson Bäckagården som kallade föreningen som ägde tröskverket för "Häggums förenade långhalmsbönder" och huset där tröskverket står uppställt för "Böndernas Hus". Hembygdsföreningen och Gunvall Levander har kommit överens om att föreningen får ta över huset med inventarier och som motprestation underhåller det i framtiden. Den 8 och 15 maj 2004 målades det med rödfärg och pryder nu sin plats.
I byggnaden kommer Hembygdsföreningen att förvara ytterligare lantbruksredskap som har med skörd att göra.

Övriga aktiviteter

Linodling

Lin odlades sommaren 1979 och den efterföljande beredningen: torkning, rötning, torkning, bråtning, häckling och skäktning pågick i etapper de följande åren för att nå sitt slutmål med att linet spanns vintern 1984. Detta var ett aktivt arbete av ett antal kvinnor i föreningen som fört ett kulturarv vidare. Vid årsmötet 1982 visades diabilder från arbetet med linet och de redskap som använts förevisades.

Folkskolan 150 år

Folkskolan 150 år firades 1992 i skolan med presentation av Häggums skolhistoria och utställningar trots att där inte varit skola på många år.

Hembygdens år

Av en tillfällighet kom hembygdens år 1984 att sammanfalla med ett av föreningens dittills aktivaste år vad gäller arrangemang och arbete. Så har det inte alltid varit. Årsberättelsen för 1962 andas inte optimism. Verksamheten var låg och medlemmarna få. Häggums socken stod inför sin största förvandling sedan skiftet.

Hembygdens år innebar två trivsamma uppgifter för föreningen. Att ta emot och föra vidare den budkavle som vandrat mellan hembygdsföreningarna i Västergötland från V Tunhem på valborgsmässoafton till Skansen där den överlämnades den 26 aug. 1984.

Kavlen överlämnades till Häggum från hembygdsföreningen i Värsås med omnejd. Från Häggum fördes kavlen vidare till Skultorps fornby. Referat från Skövde Nyheter.

"ETT LYSANDE FÖLJE
Det var ett sällsamt följe som kom vandrande den gamla "Oxavägen" från Skulale till Fornbyn i Skultorp. Där kom drängar och pigor, bönder och bondmoror vandrande på väg till marken som om det varit vid sekelskiftet. På en kärra drogs en fårabagge, där bars korgar med ägg och grönsaker - men nu var det 1984 och hembygdens år. Det var Häggums Hembygdsförening som helt stilenligt förde hembygdsårets budkavle vidare till Skultorps hembygdsförening. I täten gick fanvakt, så följde budkavlebäraren riksdagsman Bengt Kindbom, som drog marknadskärran i sitt anletes svett. Därpå följde banderolliärer och marknadsbesökare. Vid fornbyn skedde överlämnadet av budkavlen. Bengt Kindbom lämnade över den till Valle Johansson med några väl valda ord. Det blev uppläsning av budskapet varpå banderollen lämnades över - och allt skall sluta på Skansen i Stockholm i augusti."

Möten

De arrangemang som återkommit är som tidigare nämnts firandet av Svenska flaggans dag / Nationaldagen, friluftsgudstjänsten och årsmötena. Därutöver har ett antal hembygdsaftnar arrangerats med filmförevisningar och anförande. Allsång var ett återkommande inslag på mötena de första åren. Vid visning av Bertil Svenssons film "Vad livet kan ge" var det två fullsatta föreställningar i Häggums Folkskola. "Böja-pojka" är en annan film som varit populär och har återkommit tre gånger.

Höstagillen

Efter 30 års jubileet skapades en ny mötestradition i föreningen. Många tyckte det var trevligt med ett lite annorlunda möte på hösten och så föddes våra "Höstagillen". Dessa har varit inriktade på att bl.a. tillaga, presentera och servera äldre maträtter. Bland rätter som serverats kan nämnas sill och potater, hemystad ost och mjöd, kaffekalas med sju sorters kakor, vetebröd och tårta, äppelgröt med knäckebröd, råmjölkspannkaka, grynkorv och ärtsoppa.

Brasafton

En levande skildring ur 1983 års årsberättelse ger bilden av ett möte och återknyter till Arnborgs uttalande tidigare.

"Onsdagen den 23/2 anordnades trivselkväll på Torsborg för att på gammalt vis baka bröd i ugn med häll och eldslåga. Torsborg är ett av de få ställen i socknen där en sådan ugn finns bevarad och i brukbart skick. För ändamålet hade plockats fram redskap som hörde till brödbak förr såsom baktråg, skovlar, brödspadar, grisslor, naggar, bakollor m m. När man eldat under hällen fått den lagom varm och rengjord från eventuellt sot var det dags att tända den så kallade "lysen" som bakar brödet på ovansidan. När detta var klart kunde bakningen av de under tiden utkavlade brödkakorna börja. Under tiden som kvinnorna utförde bakningen, fick karlarna ta ihåll med uppsortering och katalogisering av en mängd handlingar från Källs affär i form av kontraböcker, kassa- och huvudböcker m m. När detta och baket var avklarat samlades man kring kaffebordet framför brasan i storarummet, för att avsmaka det nybakade brödet, vilket utföll till allas belåtenhet."

Styrelsen gjorde 1987 en framställan till kyrkorådet om att köket i gamla Prästgården skulle renoveras så att ugnen blev i brukbart skick. Detta tillmötesgicks och där har bakats många tusen brödkakor sedan dess. Bröd som också gett inkomst vid Nationaldagsfirandet för att placeras i renovering av våra hus.

Hantverk

För att beskriva lite äldre hantverk anordnades den 18 aug. öppet hus med Evert Jonsson, Stenstorp i skomakarverkstaden. Evert är sonson till Frans Skatt som var byskomakare och han kunde visa farfars verktyg och hantverk. Den 17 aug. 1991 "Hantverksdag vid Emmes stûva" med växtfärgning, tovning, påtning, rot- och näverslöjd, separering av mjölk, spinning av lin och ull, huggning av lysved, flåhackning av torv för mörning på stûva samt åktur med häst och vagn för barnen.

Hemvändardag

"EN HEMBYGDSFEST OCH EN HEMVÄNDARDAG BLIR TILL!
Under många år har vi diskuterat att anordna en lekafton med folklekar. Uppleva en "bonnafest" som hembygdsfesterna benämndes till skillnad från dansfesterna. Arrangemangen skulle vara enkla. Vi talade om att ha dans på vägen "bôrte ve Emmes stûva".
Vi hade tidigare pratat om att bjuda hem de som flyttat från socknen bl.a. 1984 – Hembygdens år – men då blev det inget av nu – 1988 – skulle det bli av.
Vi hade grovt bestämt att det skulle vara lekafton på lördag vid Emmes med enkla basaranordningar. Att det skulle vara öppet hus i Missionshuset, Skolan, Sockenmagasinet och kyrkan på söndag, att få komma till Ranstadverket och dagen avslutas med friluftsgudstjänst. Bengt Fransson i Åsarp skulle vara lekledare.
Det byggdes upp en festplats – Som Thomas sa om Karl-Erik och Conrad – Dom kunde bygga festplats dom och vilka roliga historier de hade sen. Presenningsstånd för tombola, chokladhjul och varm korv, pilkastning och scen. Ljus monterades av julgranslamporna och annat hopaplock, bort med taggtråd, bort med taggtråd, städ, ta ut stolar och bord.

Vi hade tidigare pratat om att bjuda hem de som flyttat från socknen bl.a. 1984 - Hembygdens år - med då blev det inget av nu -1988 - skulle det bli av. Vi hade grovt bestämt att det skulle vara lekafton på lördag vid Emmes med enkla basaranordningar. Att det skulle vara öppet hus i Missionshuset, Skolan, Sockenmagasinet och kyrkan på söndag, att få komma till Ranstadsverket och dagen avslutas med en friluftsgudstjänst. Bengt Fransson i Åsarp skulle vara lekledare. På torsdag i samma vecka ringer han och undrar om vi har någon som kan spela. Då blev vi ställda men så kom vi på Inga Fransson och tack och lov så ställde hon upp.

LEKAFTON LÖRDAGEN DEN 6 AUGUSTI 1988

Bengt Fransson ledde lekar och kåserade under kaffepausen, mycket uppskattat av publiken. Häggumsmästare i pilkastning blev Bror Johansson men först efter en spännande omkastning med Andersson, Noläng sedan båda i utgångsläge haft 42 poäng.
Kvällen avslutades med en kamratring där hälsningen gick från hand till hand och sedan upplöstes ringen. Många dröjde sig kvar när kvällen övergick i natt. Att gå en bit bort från festplatsen och se ljuset kring Emmes stûva går knappast att beskriva. Det var ett stycke Sverige när det är som vackrast. Och allra vackrast var det här för här är ju vår hembygd.

SÖNDAGEN DEN 7 AUGUSTI 1988

För besökarna i söndagsskolan hade programmet utformats som en söndagsskolelektion så som den genomfördes av bl.a. Ernst Andersson, Backen. En rad sånger från söndagsskolans sångbok sjöngs av hjärtans lust. Någon bättre sång än – De komma från öst och väst… - kunde knappast ha valts som inledning.
Att notera bland de som var med är att Britta Augustsson, Stenstorp (fr.Håkan-Uddsgården) gick i söndagsskolan från 1915 och Arvid Karlsson, Ryd Skövde (fr. Blommelund prästatorpet) gick från 1918 då Karlsson i Ekeskogen var lärare.

Vid skolan var det liv och rörelse som sällan tidigare. Vädret var fint så bord och stolar flyttades ut för nu skull det ätas matsäck och pratas.
Där var Petrus Botzèn lärare i Häggum under många år med sin familj. Fyra av fem elever i en klass från 30-talet – Rune Larsson, Rune Kindbom, Karl-Erik Thorell och Vivan Olänge fanns också där.

Bengt Liljha tog emot vid grindarna på Ranstad Industricentrum och gav en redovisning av nuläget.

159 personer mötte upp till friluftsgudstjänsten i parken vid Gamla Prästgården. Kyrkoherde emeritus Karl-Magnus Börjesson ledde gudstjänsten och efteråt bjöd Häggums församling på kaffe.

HEMVÄNDARDAG 7-8 AUGUSTI 1993

1993 var det dags för Hemvändardagar igen, många hade önskat den tidigare men i styrelsen har vi sagt oss att det kräver mycket arbete och engagemang för att genomföra en hemvändardag och kommer dom för tätt kanske det inte blir några hemvändare heller.

Även denna gång blev det samma framgång för arrangemangen även om regnmolnen hängde tunga över Häggum så sken solen upp till varje programpunkt. Här låter vi arrangemanget beskrivas med journalistens ögon.

Falköpings Tidning
Populära hemvändardagar med sjöinvigning i Häggum
"Cirka 200 personer på lördagskvällen och omkring 130 på söndagen blev facit när Häggums Hembygdsförening summerar helgen.
Många hade hörsammat inbjudan och rest från Finland, Värmland, Småland och andra exotiska platser för att återse sin bygd och sina gamla släktingar och vänner. Det blev en fin kväll med vackert väder, många handslag och kramar samt trevligt program.
Det fanns tombola, chokladhjul, pilkastning, dans på loge och väg med Sixtens enmansorkester samt korv och dricka till försäljning. Kvällen blev sen innan man skildes åt. Pilkastningen som var oerhört populär avslutades med en spännande final där Sven-Erik Lundell blev mästare följd av Håkan Andersson, Bengt Eriksson och Åke Larsson.
Söndagsprogrammet inleddes vid Gamla Prästgården där Katarina Fredin ledde friluftsgudstjänst. (Flyttades in på grund av regn.)
Vår sjöfattiga Falbygd har fått en ny vattenspegel. Vid middagstid invigdes den av riksdagsman Bengt Kindbom på ett speciellt sätt. Han överrumplade alla i publiken genom att kasta av sig kläderna och ta sig ett premiärdopp.
Bertil Ström mark- och miljöchef på Länsstyrelsen berättade om bakgrunden till Tranebärssjön, om uranbrytning, dagbrott och tornet som förr den 31 oktober 1991.
På kvällen samlades man i Missionshuset. Jan Gustafsson ledde andakten och många mindes de gamla läsarsångerna i programpunkten "Hela Kyrkan sjunger". Samtal i sommarkvällen vid den Gamla Prästgården avrundade de populära hemvändardagarna i Häggum."

HEMVÄNDARDAGAR 8 – 9 AUGUSTI 1998

Nu hade fem år förflutit sedan förra hemvändardagarna och nu var dags igen.
Lagom till festligheterna började på lördagskvällen kom regnet men deltagarna lät sig inte nedslås av detta utan alla hade en trevlig kväll.
Tina och Maria från Lidköping framträdde med ett uppskattat sångprogram och Per Wahlström från Tidaholm underhöll med historier.
Häggumsmästare i pilkastning blev Anders Olsson följt av Arne Jakobsson och Håkan Andersson.
Söndagen inleddes med söndagsskola i Häggums Missionshus. Övriga programpunkter var loppmaknad vid Bygdegården och där även Arne Jakobsson visade sina modeller över bebyggelsen i byn, gudstjänst i kyrkan och promenad på torpvandringsleden eller besök vid Tranebärsjön för de som önskade detta.


HEMVÄNDARDAGAR 2 – 3 AUGUSTI 2003

Fem år går fort och nu är det åter tid för hemvändardagar. Upplägget är det samma som vid de tidigare tillfällena med en hembygdsfest på lördagskvällen vid Emmes och fortsatta aktiviteter på söndagen.

Denna gång började firandet i Häggums kyrka med "Musik på Billingen" där gruppen BÄSK, som består av tre av Sveriges vassaste spelmän: Jonas Simonsson, flöjter, Sten Källman, sax och slagverk och Hans Kennemark fiol medverkade. Framträdandet lockade många så kyrkan var välbesökt.

Efter framträdandet i kyrkan var det dags för hembygdsfest vid Emmes Stûva. Evenemanget lockade 180 besökare som umgicks och roade sig till långt in på natten.

Ett flertal aktiviteter erbjöds under kvällen, hästskjuts för barnen med Skaraborgs Körsällskap, jeeptur med Häggums Off Roaders som även presenterade jeepar och andra terränggående fordon.

Kvällens stora begivenhet var framträdande av trubaduren Curt Kjellèn från Rådene. De kvicka sångtexterna och de roliga historierna lockade till många skratt.

Även denna gång korades Häggumsmästare i pilkastning och luftgevärsskytte. Vann gjorde i skytte: damer Therese Qvarfordt, herrar Lennart Johansson, pilkastning: damer Gullan Johansson, herrar Nicklas Stråhlman och barn Oskar Thorell.

På söndagen redan klockan åtta invigdes naturleden Häggum by – Döves – Lottes och vandringen gick längs den nya kultur- och vandringsleden.

Vid bygdegården anordnades loppmarknad och kaffeservering. Där visades också den i Häggum välkända bröderna Jonssons Opel. Det är en Opel Olympia De Luxe Coach från 1939 i originalskick. Den har endast gått 400 mil och har bara haft två ägareunder dessa 64 år. Bilens inköpspris 1939 var 3.775 kr. Några damer blev också bjudna på en åktur i denna raritet.

Hemvändardagarna avslutades med en jubileumshögtid i Missionshuset. Häggums Missionshus fyller 125 år och församlingen genomför sitt 150:e verksamhetsår med bl.a. söndagsskola och scouter.

Bygdevandringar

Sedan många år har hembygdsföreningen som tradition att ordna en promenad till några av våra gamla boplatser. Med Bengt Kindbom som kunnig ciceron får vi historien om de personer som levat och verkat på respektive plats. Efter dessa år har vi hunnit besöka boplatserna flera gånger. Vädret har varierat från iskallt snöglopp till strålande solsken. Dåligt väder har inte avskräckt oss utan promenaderna har alltid genomförts.

En lördag i augusti 2001 samlades ett 30-tal personer för att lyssna till Bo Olsbos forskning om Häggums gamla by innan storskiftet 1855 och om den gamla kyrkan. Medan vi vandrade genom byn berättade Bo Olsbo och Bengt Kindbom om gårdarnas placering innan skiftet. Det är endast ett fåtal som ligger kvar på sin ursprungliga plats. Vi fick många förklaringar till gårdarnas nuvarande namn.
Vandringen avslutades vid kyrkan där en modell av gamla kyrkan satts upp. Bo lade fram sina teorier om att kyrkan borde ha byggts av en engelsk byggmästare, då den såg exakt ut som medeltidskyrkorna i England.

Vi tre tillfällen sommaren 2002 samlades en skara medlemmar till cykelturer i Häggums tre väderstreck nämligen "utôta", "bôrtôta" och "uppôta". Vi följde den gamla kartan över laga skiftet 1856 och Bengt berättade om den gamla bebyggelsen innan Atomenergi köpte upp ett antal gårdar. Vi besökte också platserna för gamla smedjan, de två affärerna och telestationen. Sista anhalten var sockengränsen mot Bolum som tidigare var ökänd för spöken med av detta såg vi inget.

Våren 2004 gjorde vi två utflykter som vi kallade "odlarmöda". Vi besökte Tollestorp för att titta på de fina stenmurarna som ligger på sluttningen av Brunnhemsberget och Torsborg för att se på gränsdiken som höll djuren som betade på berget borta från bebyggelsen.

En augustikväll 2004 med fullmåne vandrade en skara medlemmar från Källeberg till "Lôttas" för att "mula môske" eller kura skymning som det också heter. Vi samlades ute kring den öppna elden. Vi sjöng allsång under ledning av Märta Johansson, Falköping och de som hade upplevt händelser kring "Lôttas" och Söakullen från tiden 1930 – 1960 talen berättade om detta. När mörkret föll fortsatte vi inne i Gunilla Anderssons stuga med allsång och berättelser om Lotta. Det blev trångt eftersom vi var 30 personer men stämningen var gemytlig och alla stortrivdes. Senare på kvällen vandrade en tapper skara hem över berget i månskenet de övriga åkte bil.

Föreningens hembygdsarkiv

Hembygdsföreningen har träffat överenskommelse med Ramstad Industricentrum AB om upplåtelse av arkiv i kontorsbyggnaden. Allt material i form av handlingar, fotografier och värdefulla föremål har nu flyttats till Ranstadverket.

Fotoprojekt

Under år 2000 har samtliga bostadsbyggnader och del övriga byggnader i Häggum fotograferats för att utgöra ett underlag över socknens bebyggelse vid sekelskiftet.

Gåvor

Gåvor har föreningen fått från många enskilda under åren både i form av pengar och av föremål av olika slag. Vi riktar ett stort tack till samtliga ingen nämnd och ingen glömd.

Samhällsfrågor

AB Atomenergis utbyggnad av Ranstadsverket kom att sätta sin prägel på hembygden. Föreningen kom också att engagera sig på olika sätt. Hösten 1958 föreläste arkeologerna om utgrävningarna av fornminnen inom industriområdet vid ett välbesökt möte.

Årsmötet 1959 tillskrev Riksantikvarieämbetet och krävde stopp för fortsatta utgrävningar tills beslut fattats om att ett uranverk skulle byggas. Utgrävningarna fortsatte och verket byggdes. 1963 erhöll föreningen fyra böcker med dokumentation över utgrävningarna.

1975 och 1977 kom planer på väsentlig utbyggnad av Ranstadsverket. Föreningen hade ett antal extra möten där detta diskuterades. Remissyttrande lämnades till Skövde kommun där projektet avstyrktes enligt byggnadslagen § 136a.

Återställning av Randsradsverket fick föreningen information om 1988. I remissvaret krävde styrelsen att Höbergs backar skulle dokumenteras innan man tog borg dem. Den södra delen av vallen borde schaktas ned ytterligare och Huljestens hall återföras till sin plats. Allt detta fick vi gehör för.

1978 beslutade föreningen att skriva till försvarsutskottet och även uppvakta utskottet vid dess besök i Skövde, för att tillkänna ge synpunkter angående lokaliseringen av nytt skjutfält på sydbillingen för Skövde garnison.

1981 skrivelse till Statens vägverk angående skyltningen till Häggum vid riksvägen i Sjogerstad.

1984 yttrande till civildepartementet angående utredningsförslaget "Församlingen i framtiden".

1988-1991 framställningar om landskapsvård vid "Augusta backe" och vid "Pukabo" två områden som nu är under bete igen.

1990 Skövde kommuns översiktsplan.

1996 yttrande över vägverkets ansökan om diabasbrott på sydbillingen. Densamma avslogs och vägverket drog senare tillbaka sin ansökan.

1997 AB Ranstad Minerals ansökan om förlängd koncession för utvinning av uran antogs med följande lydelse "Att inget avloppsvatten får pumpas ut utan att vara fullständigt renat inom verket, att inga luftföroreningar släpps ut och att alla restprodukter vid processen omhändertas av SAKAB".

1997 ett förslag från hembygdsförbundet om återgång till gårdsnamn i postadresserna antogs.

2002 ansökan från SG Infrastruktur Service AB om uppförandet av en 60 meter hög antennmast och två teknikbodar på Ranstad Industricentrums område. Hembygdföreningen tillstyrkte om den placerades omedelbart väster om "sovringsverket" där den inte kommer att dominera i landskapsbilden.

Övrigt

2003 ändrade föreningen namn från Häggums Hembygds- och Fornminnesförening till Häggum Hembygdsförening.

Föreningen har genom Fredrik Ekengrens försorg numera en hemsida på Internet. Hemsidan hade under 2003 haft 12.206 besök varav många är från så kallade sökmotorer och inga riktiga besök, men hemsidan är ett bra instrument för information och föreningens ansikte utåt.

Förtjänsttecken

Riksförbundet för Hembygdsvårds förtjänsttecken har utdelats till Kurt Ståhl, Erik Jonsson, Rudolf Christiansson, Anders Siljedahl, Karl-Erik Thorell och Conrad Johansson för deras insatser inom föreningen och hembygdsvården.

Medlemsantalet

Medlemstalet har som lägst varit 17 och högst 152.

Ekonomi

Under föreningens första verksamhetsår var inkomsterna 404,28 kr. och utgifterna 252,12 kr med en behållning till 1955 på 152,16 kr.
Ekonomin har hela tiden varit god även om det i något styrelseprotokoll står att åtgärden får vänta då föreningen redan haft stora kostnader i år. Inkomsterna har i huvudsak bestått av intäkter från olika arrangemang och bidrag från kommunen. Den sistnämnda har varit en stabil inkomst som föreningen härmed uttrycker sin tacksamhet för. De stora kostnaderna har varit underhåll av byggnader. Samtidigt måste understrykas att ekonomin inte hade klarats utan allt frivilligt arbete.

Några axplock ur de ekonomiska redogörelserna

År        Inkomster    Utgifter    Behållning
19591.262:28827:451.481:81
1969346:78660:862.903:92
19792.913:551.374:504.770:042
198811.134:809.340:805.164:50
200013.559:529.470:5012.774:70
2003  36.945:37  32.837:685.974:24

Valda funktionärer

Styrelse Styrelsesuppleanter
Stefan Agnar1999-Stefan Agnar1998
Barbro Bood2003-Nils Andersson1978-1985
Rudolf Christiansson1957-1980Fredrik Ekengren2001-2003
Fredrik Ekengren2004-Arne Jakobsson1989-1997
Nils Forsman1954-1956Arne Johansson1977-1988
Natanael Hellqvist1955Karl Kindbom1955-1977
Conrad Johansson1975-1998Anders Kindbom1999-
Margareta Johansson1976-1985Folke Larsson1975-1976
Erik Jonsson, Skatteg.1954-1975Leif Larsson1999-
Evert Jonsson, Hansag.  1956-1960Sven-Erik Lundell1994-2000
Bengt Kindbom1977-
Ing-Marie Kindbom1999-2002Revisorer
Rune Kindbom1954-1966Ernst Andersson1964-1966
Anders Larsson1986-Yvonne Conradsson1976-
Dagmar Larsson1981-1998Roland Christiansson1989-
Eskil Larsson1954-1974Jan-Erik Eriksson1980-1982
Folke Larsson1954-1974Natanael Hellqvist1967-1968
Camilla Ohlsson1999-2002Henry Häggstam1955-1962
Anders Siljedahl1954Bror Johansson1963
Kurt Ståhl1954-1976Bror Johansson1983-1988
Kurt Ståhl Hedersordf.Gunnar Johansson Skaff.g1955-1975
Karl-Erik Thorell1961-2003Evald Johansson1969-1979
Berit Wilsson2003-
 
Ledamot i redaktionskommittèn
för Billingsbygd
Revisorssuppleanter
Bo Olsbo1980-1995Bror Johansson1964-1967
Anders Larsson1996-Gunnar Johansson Skaff.g  1977-1978
Ruben Larsson2004-
Åke Larsson1979-2003
Henry Ohlsson2004-

Slutord

Vi vill rikta ett stort tack till alla er som gjort insatser under de gångna åren, till er som bakat till våra aktiviteter, arbetat med våra byggnader, märkt boplatser, röjt vandringsleder, arbetat med arkivet, gjort vår hemsida, satt upp julgranen vid kyrkan och ordnat med våra återkommande aktiviteter, ingen nämnd och ingen glömd.
Det är vår förhoppning att vi med er hjälp ska kunna värna, vård och bevara vårt kulturarv och vår hembygd även i fortsättningen.



<< Tillbaka