Index | Föreningen | Emmes | Vandringsleder | Artiklar | Arkiv | Bli medlem | Sök | Logga in

Utgiven av Häggum Hembygdsförening

Vid Häggums Hembygdsförenings 50-årsjubileum presenteras denna beskrivning över Häggums socken 2004. Tidigare har två sockenbeskrivningar publicerats, 1794 av Mg:r Thure Ljunggren och i början av 1950-talet av folkskollärare Ernst Johansson samt förteckningar över bebyggelsen i Häggum i slutet på 1800-talet av Natanael Wilsson. Avsikten är att beskriva Hembygdsföreningens verksamhetsområde som utgörs av Häggums församling som i princip omfattar det som fram till 1951 var Häggums kommun.

Häggum är beläget i Skövde kommun, Västra Götalands län. Skövde Tingsrätt. Häggums församling, Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet i Skara Stift.

Geografi och Natur

Häggum domineras av de Västgötska platåbergen och vilar på Sydbillingens, Myggeberget/ Tovabergets och Brunnshemsbergets östliga sluttningar med utsikt över norra delen av Falbygden med Borgundaberget, Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget, Ålleberg och Mösseberg i fonden och blånande Hökensås längst bort i öster. Vilka berg man ser beror förstås på var man befinner sig, höjden över havet varierar från 180 till 290 m.ö.h. Dess utbredning utgörs av de koordinatsatta bebyggelser som Hembygdsföreningen har inventerat i söder Bäckagården x6466071, i norr Våtemossen x6471099, i väster Tovatorps ägor y137400 i öster Tångabacken y1379225 centrum i socknen är beläget 58.43 grader nord 13.43 grader öst.

I den fysiska riksplaneringen är delar av Häggum upptagna som riksintresse för natur- och kulturvård och för det rörliga friluftslivet.

Växtligheten domineras på bergens platåer och sluttningar i huvudsak av barrskog som på sluttningar övergår i blandskog med rika inslag av ädellövträd. I synnerhet på våren framträder häggen som troligen givit Häggum dess namn förledet hägg- och slutledet -um som betyder hem alltså häggens hem. De vilt växande körsbärsträden är också ett markant inslag i synnerhet vid blomningen på våren. Den rika växtligheten på sluttningarna är likartad den som finns vid alla platåbergen. Dokumenterade är Torrbackarna vid Höberg 1 (egentligen Pukabo öster om Höbergs backar och omedelbart söder om Ranstadsverkets industriområde) beskrivs som de finaste torrbackarna i Skövde kommun med backsippa, smalbladig lungört, spåtistel, trollsmultron, blodnäva, brudbröd, kungsmynta och den sällsynta fältgentianan. Från kullens topp kan man se kyrktornen på kyrkorna i Häggum, Sjogerstad, Dala och Stenstorp.

I Naturreservatet Sydbillingens platå ingår Våtemossen. Gårans naturreservat omfattar delar av gårdarna Stora Gåran.

Östra och södra delen av Häggum domineras av öppen åker- och betesmark liksom efter vägen mot Bolum. Men skogen återtar varje dag nya marker främst genom igenväxning av ängar, hagar och betesmarker till följd av minskat behov betesmarker för husdjur.

Efterbearbetningen vid Ranstadsverket är avslutat och för närvarande pågår uppföljning i form av provtagning och analys av vatten både i flöden och i grundvatten. Driften vid Ranstadsverket har inneburit nya inslag i landskapsbilden. En ny ås av rester vid dagbrottet sträcker sig i SV-NÖ och Ö-V riktning och en ny skogsbeklädd kulle som täcker avfallstippen vid Höbergs backar/Blacke. Dagbrottet har förvandlats till en ny sjö Tranebärssjön i vilken ett rikt fågelliv håller på att etablera sig. Vid avfallstippen omformas de olika sjöar som hade med reningen av industriavloppsvatten att göra till yttrligare en ny sjö Blackesjön.

Bebyggelse och Befolkning

Bebyggelsen utgörs i huvudsak av traditionell gårdsbebyggelse och en del villor. Äldre mangårsbyggnader, även från 1800-talet, är i dag moderna bostäder som avstyckats antingen i samband med AB Atomenergis förvärv av gårdar för att bygga Ranstadsverket eller avstyckningar i samband med sammanläggning av jordbruksfastigheter. Ett antal fritidsfastigheter finns också som tidigare varit mindre gårdar. År 2000 dokumenterade Häggums Hembygdsförening 2 delar av bebyggelsen bl.a. samtliga bostads- och fritidshus. I allt fler gårdsmiljöer finns ladugårdar som inte används i jordbruksdrift längre och i stället har tillkommit stallbyggnader för det ökande antalet hästar i bygden.

Dominerande inslag i bygdens bebyggelse är fortfarande uranverket, i dag Ranstad Industricentrum, även om det 60 m höga silotornet revs redan i början på 1990-talet. Som ett tecken på ännu nyare teknik står på silotornets plats i dag en 60 m hög 3G mast för mobil kommunikation.

Folkmängden var den 31 december 2003 3, 214 invånare, 112 m 102 kv. Av befolkningen är 17 ålderspensionärer, 14 personer över 20 år som är födda i Häggum bor fortfarande kvar, 10 personer som är födda i Häggum har flyttat åter efter att kortare eller längre tid bott på annan ort. 18 personer har bott mer än 50 år i följd i Häggum. Äldsta invånaren är Ingegerd Olsbo 93 år yngst är Simon Ekengren och Karl Schönborg födda 2004. Därmed sagt att befolkningen dels är ungdomlig dels att det i takt med jordbrukets rationalisering och därmed tillgång på bostäder i fin miljö skett en stor inflyttning.

Arbetstillfällen finns inte många i Häggum utan i stort sett alla är hänvisade till pendling till närliggande tätorter. Antalet arbetslösa boende i Häggum har varit ett fåtal. Den samlade kompetensen är imponerande när en grov sammanställning görs av yrke och arbetsuppgifter. Administratörer i privat och offentlig förvaltning, Affärsbiträde, Arrendator, Banktjänsteman, Bygg- o anläggning arbetare och tjänstemän, Butiksägare, Dagbarnvårdare, Datakonsult, Civilanställda och officerare inom försvarsmakten, Chaufför lastbil och buss, Chefredaktör, Direktör, Entrepenör, Elektriker, Fångvårdare, Försäkringshandläggare, Grävmaskinist, Hushållslärare, Husfru, Industriarbetare och tjänstemän, Ingenjör, Jurist, Jordbrukare, Kantor, Kock, Kontorist, Lagerarbetare, Lärare i förskola, grundskola och komvux, Lokalvårdare, Läkarsekreterare, Miljöinspektör, Målare, Personlig assistent, Professor, Reparatör, Resebyråtjänsteman, Rörmokare, Servitör, Svetsare, Snickare, Sjuksköterska, Tandsköterska, Undersköterska, Verkstadsarbetare, Vårdanställd, Åklagare.

Den sammanlagda taxerade förvärvsinkomsten 4 utgör 29.549.300 kronor vilket innebär 190.640 kronor per person som avgivit deklaration.

Näringsliv

Bygdens huvudsakliga näring är jord- och skogsbruk som är i snabb förändring. Från Ljunggrens sockenbeskrivning 1794 med jordbruk för självhushåll och överlevnad. Via E Johanssons 1950-tal där produktionen efter andra världskriget allt mer inriktades på att sälja produkterna, utöver det som behövdes för det egna hushållet. Till i dag då endast tre jordbruksenheter drivs av brukare som inte har annat arbete eller pension. Jordbruket kännetecknas i dag av stora enheter genom sammanslagningar och sidoarrenden samt av en hög mekaniseringsgrad. Havre, korn, rågvete är dominerande sädesslag i spannmålsodlingen men även råg, vete och oljeväxter odlas. Avkastningen på spannmål ligger runt 5.000 kg per hektar och vallskörden som i huvudsak tas som ensilage skördas två à tre gånger per år.

Jordbruksdriften i Häggum: 5
Företag med mer än 2 ha. åker; ägd åkermark 274 ha. arrenderad åkermark 302 ha. betesmark 155 ha. Brukningsform 4 helt ägda, 4 helt arrenderade och 10 delvis arrenderade. Medelareal per företag 31,5 ha som med ett ½ ha. överstiger medelarealen i Västra Götaland län.
Antal husdjur: 44 kor för mjölkproduktion, 98 kor för uppfödning kalvar, 200 kvigor tjurar och stutar och 187 kalvar under ett år. Baggar och tackor, 23 mer än ett år, 37 lamm 21 hästar och 8 höns. Svin finns ej.

Förändringar från 1999 för arealuppgifterna är försumbar däremot har förändringar skett när det gäller antalet husdjur. Antalet hästar är också högre än som redovisats på grund av många finns på fastigheter som inte ingår i Lantbruksregistret.

Egenföretagare finns ett antal inom följande näringsgrenar; affär/butik, elinstallation, grävmaskin- och entreprenad, bilreparationsverkstäder för både tyngre och lättare fordon och lastbilsåkeri.

Ranstad Industricentrum AB äger de byggnader och den mark som var AB Atomenergis uran-gruva och uranverk samt bedriver uthyrning 6 till följande företag och verksamheter:

  • Ranstad Mineral AB arbetar med uranåtervinning ur restprodukter från tillverkning av kärnbränsle.
  • Metal Work AB är ett verkstadsföretag.
  • Henrik Östh Transport AB ett åkeriföretag.
  • Sjöberg & Co AB samt Edwards Scandinavia AB tillverkar stämplar (Laser Stamp) baserat på ett eget patent samt impoterar och säljer en mängd produkter t ex fyrhjulingar, möbler, presentartiklar m m.
  • Sydkraft Sakab AB lagrar miljöfarligt avfall en verksamhet som upphör under oktober månad 2004.
  • Konvex lagrar köttmjöl, denna lagring tycks gå mot sitt slut.
  • GK Pellets AB säljer bränslepellets.
  • Ekopallkragen West AB tillverkar pallkragar i papp helt återvinningsbara.
  • Stenstorps Bil & Motor arbetar med service av tunga fordon samt skrothantering.
  • Häggums Offroaders hyr klubblokal.
  • AB Svafo hyr kontor i anslutning till arbetet med återställning.
  • Skanska hyr vissa ytor i anslutning till arbetet med återställningen.
  • Häggums Hembygdsförening – arkiv.

Service

För dagligvaruhandel och övriga inköp är Häggumsborna hänvisade till närliggande serviceorter Stenstorp 7 km, Skultorp 9 km och Skövde 15 km.
Skolorganisationen innebär att barnen har skolskjuts till Skultorp för låg- och mellanstadiet och till Skövde för högstadie- och gymnasieutbildning. När det gäller gymnasieutbildning så föreligger fritt val och studier sker på ett flertal platser utöver Skövde. Förskola och fritidshem finns för barnen från Häggum i Skultorp och Skövde. När det gäller sjukvård är de flesta inskrivna vid vårdcentralerna i Stenstorp och Skövde, närmaste akutsjukhus Kärnsjukhuset i Skövde. Äldrevården tillgodoses genom hemsjukvård och service i hemmet och platser vid kommunens äldreboende och servicehus i Skultorp och Skövde.
Postadressen är 520 50 Stenstorp och postens service sker genom lantbrevbäring.
Kollektivtrafik; bussförbindelse 7 linje 310, två tidtabellagda turer per skoldag i vardera riktningen Häggum-Skövde. Samt med ”närtrafik” beställd resa två timmar före avresa tre turer per dag måndag-lördag i vardera riktningen Häggum-Skultorp.
De allmänna vägarna är samtliga belagda och i relativt god standard.

Kultur

Med hänsyn till den omfattning som kyrkohistorien haft i tidigare socken beskrivningar så inleds detta avsnitt med den kyrkliga organisationen. Häggum bildar egen församling inom Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet, för närvarande på så kallad dispens och inom en kort framtid sett i historiens ljus kommer säkert församlingen att tvångssammanläggas med annan församling i samfälligheten. Kyrkoherde är Kjell Knutas och komminister Mats Bengtsson.

Häggums kyrka är byggd 1864 på den plats där den gamla kyrkan var belägen. Häggums nya kyrka uppfördes av byggmästare Anders Pettersson Värsås. I tornet finns två klockor, den stora från 1400-talet och den lilla från 1757. Bland inventarier bör nämnas altartavlan föreställande Kristus på korset med Maria och Johannes målad av O Ljungström och skänkt 1872 till kyrkan av dåvarande kyrkoherden Anders Johansson. Vidare den vackra dopfunten i sandsten från 1200-talet med rankornering samt en äldre predikstol och ett epitafium från slutet av 1600-talet. Vid restaurering 1998 återställdes kyrkan till sin ursprungliga nyklassicistiska stil efter tre restaureringar och ombyggnader under 1900-talet. I vapenhuset finns gamla gravstenar uppställda den ena över hattmakare Anders Wahlberg död 1762 och den andra över Dannemannen Jacob Bengtsson. Prästgården och Tovatorp Stommen är avyttrade och i privat ägo därmed finns efter 1000 år ingen kyrklig jord i Häggum.

Församlingens verksamhet består av gudstjänster och samlingar för äldre och daglediga och det finns en kyrkokör och en barnkör i övrigt sker gemensam verksamhet för hela samfälligheten. Kyrkliga syföreningen anordnar varje höst auktion vars inkomster går till missionen och social verksamhet.

Häggums Missionsförsamling inom Svenska Alliansmission firade 2004 sitt 125-årsjubileum och under lika lång tid har söndagsskolan varit verksam. Församlingens ungdomsverksamhet sker i Häggums UV-scoutkår (Unga Viljor). Missionshuset byggdes 1878 och firade 2003, 125 år. Varje höst anordnas Skördefest/Missionsauktion vars inkomster går till församlingens verksamhet och mission. Söndagsskolan och UV-kåren har avslutningsfester på våren och före jul.

Föreningsliv och folkrörelse har under hela 1900-talet haft en stark ställning i Häggum. De föreningar som finns 2004 är: Häggums Bygdegårdsförening, Häggums centeravdelning, Häggums centerkvinnor, Häggums Hembygdsförening, Häggums Idrottsförening (vilande), Häggums kyrkokör, Häggums kyrkliga syförening och Häggums offroaders.

Genom Häggums Bygdegårdsförening har bygden i den gamla folkskolan fått en ändamålsenlig samlingslokal, Bygdegården, där den stora salen är nyrenoverad 2004.

Återkommande arrangemang i Häggum, med respektive arrangör, som det vilar en tradition över är;

  • Julen dansas ut i januari – Häggums centerkvinnor.
  • Bygdevandring 1 maj m.fl. tidpunkter – Häggums Hembygdsförening.
  • Friluftsgudstjänst annadag Pingst – Häggums Missionsförsamling.
  • Firande av Nationaldagen – Häggums hembygdsförening.
  • Resning av och dans runt midsommarstången midsommarafton – Häggums Bygdegårdsförening.
  • Friluftsgudstjänst söndagen efter midsommardagen – Häggums församling.
  • Skördefest och Höstagille okt./nov. Häggums Hembygdsförening.
  • Kyrkkaffe 1:a advent – Häggums centerkvinnor.

Häggumsbygdens historia sträcker sig 10.000 år tillbaka och bygden är och har varit rik på fornminnen från olika epoker. När Ranstadsverket byggdes godkände riksantikvarieämbetet att fornminnen inom det blivande industriområdet fick undersökas och tas bort 8. Därmed försvann hälften av samtliga fornlämningar i Häggum. Kompletterade inventering i samband med utgivande av den nya ekonomiska kartan har kompletterat bilden med några tidigare ej kända fornminnen. 2004 sker en ny inventering av fornminnen- och kulturlämningar i skogsmark vilket innebär att den torpinventering som Hembygdsföreningen gjort och dokumenterat bl.a. i olika vandringsleder i framtiden kommer att återfinnas i ett nationellt register. Hembygdsföreningen försöker levandegöra vårt kulturarv och det står till förfogande dels i vårt arkiv som finns i Ranstadsverkets arkivlokaler dels på vår hemsida 9.

Av kulturhistoriskt intresse är också att bygatan i sin sträckning före laga skiftet 1855 är intakt i sin sträckning genom byn. Fem gårdar ligger där kvar på sin ursprungliga plats. På Häggums tå har den sista av socknens ryggåsstugor ”Emmes stûva” bevarats genom Hembygds-föreningens försorg.

Slutord

Thure Ljunggren beklagar i sockenbeskrivning sockenborna och betecknar ”deras tröghet att gå från fädernas bruk även uti saker av vilka de se den påtagligaste nytta” som osed. Läget är i dag ett helt annat all tillgänglig modern teknik används både i näringsverksamhet och i hem, vissa kan tycka att det går för fort även i nutid men så har det säkert varit under alla dessa 210 år.

Som osed betraktar han också sockenbornas ”ärvda hat till Adel och Herrar, dem de i allmänhet kalla Knappa Karlar”. Något av detta finns nog djupt rotat i bygden. Inför den samlade kompetens som Häggumsborna i dag besitter har både exploatörer och andra som velat påverka vår bygd fått erfara hur starkt försvaret är för vår bygd och de värden denna står för.

Med denna sockenbeskrivning vill Hembygdsföreningen knyta ihop historien såsom vi har den dokumenterad i en period på över 200 år. Vi hoppas därmed bidra till kunskap om den rika historien i vår bygd och om villkoren för dem som där levt och verkat.

 


1  Skövde naturguide, Skövde kommun 2003.
2  Fotoprojekt 2000, Häggums hembygdsförening.
3  Statiska Centralbyrån, SCB.
4  Preliminärt taxeringsutfall 6.10.2004 med 99,3 % av deklarationerna godkända, Skatteverket.
5  Utdrag ur Lantbruksregistret 1999 för Häggums församling, Jordbruksverket.
6  Uppgifter från Ranstad Industricentrum 3.10.2004.
7  Tidtabell 13 juni 2004 – 11 juni 2005, Västtrafik.
8  Rapporter över den kulturhistoriska undersökningen i Häggums socken, Västergötland. 1959:I-V 1960.I-III, Riksantikvarieämbetet.
9  www.hembygd.haggum.nu


<< Tillbaka