Index | Föreningen | Emmes | Vandringsleder | Artiklar | Arkiv | Bli medlem | Sök | Logga in

Torpet räknades tidigare under Thoragården, fördes från 1863 som backstuga under Skattegården. Torpet skall ha bränts ned i samband med att Eric Toll for till Amerika. Husgrunden finns kvar på sin höjd och i nära anslutning ligger resterna av källaren. Intressant är också resterna av de tegskriften som finns i storskogen öster om boplatsen.

Eric Jonsson Toll, * 4/1 1817 Lilla Boslycke Häggum, flyttade till Bränneberg 1833, till Anders Nilsgården 1835, Rådene 1836.
Vigd 30/12 1836 med Lena Jansdotter, * 20/12 1804 Broddetorp.
Flyttade från Sjogerstad 1844 till Socknens slut.
Barn: Anna Beata, * 27/1 1839 Rådene.
Flyttade till backstuga under Thoragården 1863. Lena dör 11/12 1864.

Styvbarn:
Augusta Ericsdotter Stark, * 183 Broddetorp. Till Tollestorp 1869
Emma Christina Ericsdotter Stark, * 1856 Häggum. Till Stora Boslycke 1871. Räknades sedan som fattighjon (Fattigstugan)
Mathilda Ericsdotter Stark, * 7/1 1859 Häggum.
Johan August, * 13/1 1861 Häggum.

Eric Toll gifter om sig 23/11 1866 med Maria Cajsa Johansdotter Stark, * 14/7 1826 i Broddetorp. Hustrun med de två yngsta barnen ifrån Fattighuset 1865 till Skattegården.

Barn: Alfred, * 11/8 1866 Häggum, död 25/2 1869 i mässling.

Eric emigrerade 24/5 1869 till Amerika med hustrun och de två yngre barnen flyttade tillbaka till fattighuset 1869. De emigrerade sedan till Amerika 1873.

I husförhörsläng 1856-67 finns i fattigstugan Inga Andersdotter Toll, * 1816. Kom från Skaffaregården 1859. Död 1867. Troligen hade Eric Toll flera barn med sin första hustru än vad som angivits härovan (flyttade eller döda).

Rågångsmärken mellan skogsskiften kallas i våra bygder för "linesten" och den markerade gränsen mellan skogskiften för lina.

Strax efter att vi svänger av på stigen söderut så finns en linesten. Den markerar en tidigare gräns mellan olika skogsskiften för Häggum Skattegården, men efter AB Atomenergis inköp av ett antal gårdar i Häggum markerar den inte längre en fastighetsgräns.
Gränsmärken var och är en viktig rättsreglerad markering: "Förbannad vare den, som flyttar sin nästas råmärke." (5 Mosebok 27:17) eller "Flytta inte ett gammalt råmärke, ett sådant som dina förfäder hava satt upp". (Ordspråksboken 22:28).
I Sveriges Landslag blev den som flyttade ett märke bötesgill till 40 mark och hete tjuv och vare aldrig tingsgill eller vittnesgill. Numera finns bestämmelsen i brottsbalen.

Denna linesten är inte lägre en gränsmarkering. Vid sammanläggning av två skogsskiften som ligger intill varandra, tas gränsen bort. De är då inte längre skyddade enligt brottsbalken. De får istället skydd enligt lagen om kulturminnen. Ett sådant gränsmärke räknas som fast fornminne eftersom det är vad man kallar varaktigt övergivet.

När vi kommer ner till vänplatsen på den väg som anlades 1960 träffar vi på en modern ruin av grunden till det språngämnesförråd som fanns här när urangruvan vid Ranstadsverket var i drift.


Läs vidare >>

<< Tillbaka